Det du inte visste att du ville ha

Det du inte visste att du ville ha

Publicerad
2018-12-17
Skribent
Redaktionen
Ämnen
Reportage

Screen&Marknaden beger sig till Nacka Forum, strax öster om Stockholms innerstad. Här träffar vi Robert Renz, som driver Clarex Europe AB med mottot; För ett bestående intryck. Ett motto som sammanfattar det man gör på ett enkelt sätt. Men det är mer bakom fasaden än så…

TEXT – Elmer Törnquist
FOTO – Clarex

Clarex är ett skyltföretag, som inte tillverkar skyltar. Detta är företaget som tar fram idéerna till skyltar och skyltkoncept, som sammanfattar företagens identitet. Man har kanske en egen idé om hur och var man vill ha sin skylt, för att visa att man finns. Men skylten är mycket viktigare än så och det finns mycket som man inte tänkt på, som man inte visste att man ville ha.

– Jag kan ju börja med att förklara att vi jobbar väldigt okonventionellt och väldigt otraditionellt, på två olika sätt; Vi tar betalt för det vi faktiskt gör och beskriver utvändigt, vad som finns invändigt, inleder Robert Renz, som driver Clarex.

Tar betalt för det de gör
Robert drar ett exempel på hur han menar; exempelvis arkitekter samt reklam- och kommunikationsbyråer tar betalt för en tjänst. En tjänst som innebär att ta fram ett koncept. Sedan får någon annan stå för att bygga byggnaden eller producera materialet till reklamen.

– Skyltföretag säljer ju skyltar och i detta ingår ett arbete; vilken skylt det är, var skylten ska sitta, söka bygglov och så vidare. Men det tar inte traditionellt skyltföretag betalt för, det man tar betalt för är ju skylten, förklarar Robert.
– Det kan även ingå annat arbete som man inte tar betalt för, som skyltföretag. Det kan vara att man tar fram en animerad skylt i ett fotomontage, så kunden ser ungefär hur det kommer att se ut. Detta görs i olika storlekar och färger. Detta tar man ju inte betalt för, för det är skylten man ska sälja.

– Sedan ska ju allt det här bli en teknisk specifikation; vilket djup skylten ska ha, hur den ska vara belyst, monteringsdetaljer och så vidare. Det här tar man ju inte heller betalt för, det är ju en beskrivning av själva skylten man ska sälja.

Det Robert Renz syftar på är att om alla dessa delar ingår i en skylt som, exempelvis, kostar 10 000 kronor, måste man ha jättebra marginaler för att täcka alla delarna som man i princip bjuder på.

– Vi själva jobbar som så att vi tar fram ett underlag till kunden, precis som denne vill ha det och det är det vi tar betalt för.
– Om man ska bygga ett hus så är det väl bättre med en bra grund. Eller om man ska måla en vägg, så blir resultatet bäst om man spacklar först och gör det där lilla extra med underarbetet.

Med andra ord; det spelar ingen roll hur fin färg eller vilken tapet man använder, eller hur fint hus man bygger, om grunden är dålig. Det är samma visa med skyltar.

– När man bygger hus pratar man med arkitekten, när en målare ska måla så ska det först spacklas, det är förarbetet som båda dessa tar betalt för. Men det är något som skyltfirmor bjuder på, fortsätter Robert.
– Vi gör underlaget och beroende på hur fint det ska bli, så lägger vi ner den tiden som behövs. När vi sedan är klara så äger kunden underlaget, med den tekniska specifikationen, som kunden sedan får ta till den tillverkare man tycker är bäst.

Valet
Det låter kanske lite konstigt, men här kommer twisten. Kunden får som sagt ta sitt nya underlag vart den än behagar, eller så köper man den via Clarex och får 50% rabatt på förarbetet.
Låt oss säga att underlaget kostar 5 000 kronor. Antingen tar man underlaget till ett eget skyltföretag man själv väljer och betalar 5 000 kr. Ett underlag, som är framtaget med hänsyn till de bästa förutsättningarna för kunden, som vilket skyltföretag som helst förstår och kan räkna på för offert.
Eller så låter man Clarex förmedla jobbet och får halva priset på förstudien.

– Vi skulle aldrig slarva. Vi lägger ner den tid som behövs för att göra ett bra jobb och vi blir ofta anlitade som just skyltkonsulter till bl a kommuner och statlig verksamhet.
– I exempelvis kommunal verksamhet måste allt gå på upphandling, men det är ju viktigt att den som upphandlar, upphandlar rätt sak. Det ska vara rätt pris på rätt sak.

Om en kommun väljer att anlita Clarex så gör de en förstudie och beskriver alla skyltar och hur de ska sitta, vilket då blir upphandlingsunderlaget. Det skyltföretag som sedan ger lägst pris på detta får då det jobbet.

– Kommunen får då det bästa priset på den rätta lösningen, säger Robert Renz.

Vad ska du förmedla?
En snygg skylt i rätt miljö höjer värdet. Ta bilar som ett utmärkt exempel på detta; där är det emblemet som snyggar upp hela bilen. Precis samma sak går att implementera på kläder; där logotypen på brösten lyfter hela plagget.
Robert betonar att många tyvärr ser sin skylt som ett nödvändigt ont; man har precis flyttat verksamheten till nya lokaler eller startat upp en ny verksamhet, då måste man ha en skylt så folk vet vad man heter. Bara skylten sitter där. Mer än så spelar ingen roll.

– Företagen som säljer mat, kosmetika och kläder lägger ner jättemycket tid och jättemycket pengar på att inreda butiken i den speciella stil man har. För alla vet att kläder och andra produkter ser mycket snyggare ut i rätt miljö.

Det är det andra man gör som är både okonventionellt och otraditionellt; man beskriver utvändigt vad som finns invändigt. Det för att konsumenten ska förstå vad man ska vänta sig av företaget, för vi alla vet det, en skylt är ofta det första intrycket man får av ett företag.

– Vi tar fram känslan för ett varumärke, inte hur varumärket ser ut eller är. Utan hur varumärket ska förmedlas.

Arbetssättet man använder kallas för korsbefruktning. Man tänker inte på vanliga skyltar i plast eller plåt, man tänker steget längre och kombinerar material som egentligen inte har något med varandra att göra.

Robert Renz
Foto; Elmer Törnquist

Nya Karolinska
I Solna påbörjades år 2010 ett sjukhus som från år 2016 kom att ersätta delar av det äldre Karolinska universitetssjukhuset Solna, som stod färdigt år 1940. Men varumärket Karolinska, som ursprungligen hette Karolinska Institutet, har anor från 1810, när Kung Karl XIII grundade det den 13 december.
Men tillbaka till nutiden. Nya Karolinska Solna letade helt enkelt efter ett skyltföretag som kunde göra skyltarna till huset.

– Vi kunde direkt konstatera att den logotyp som skulle sitta på murarna, enligt deras skyltmanual, inte alls stämde överens med den karaktär som fastigheten och varumärket andades, berättar Robert Renz.
– Enligt deras manual skulle logotypen vara vit mot en cerisefärgad botten, vilket inte speglar Karolinskas renommé. Det överensstämde inte med karaktären. Man kunde inte få till det på ett bra sätt.

Karolinska Institutet, som tidigare skrivet, grundades redan år 1810, förtjänade ju faktiskt något som speglar historien. Det är gammalt, klassiskt, exklusivt…

– … av hög kvalitet och trovärdigt. Men det var inget som återspeglades i vad deras skylt sa.
– Jag sa att jag ville gå tillbaka till rötterna och göra skylten som man skulle gjort den för 200 år sedan. Det är den skylten man ska ha. Men exklusivitet? Vad är exklusivt? Just det, guld är exklusivt.

– Guld fanns inte i deras skyltmanual. Men jag sa; den ska vara i guld.

Den logotyp som skulle stå som grund för skyltarna var alldeles för enkel och avskalad, det var platta streck. Robert ville se något större, något mer grandiost. Han ville inte ha en skylt. Robert ville ha en skulptur. En formgiven skulptur.

– Det är ju inget som ett skyltföretag gör. Det är något som gjuterier och konstnärer gör. Så ja, det var vad vi gjorde. Vi gjorde skyltarna som sitter på murarna på Karolinska.

Tre skyltar som totalt sett kostade upp mot en miljon kronor. Men i alla fall, när det kom till upphandling så vann Clarex den. Det fanns ju inget motstånd. Clarex hade tagit fram både idén och designen.

IT-företaget
I slutet av år 2017 blev man anlitade av ett IT-företag i Stockholm att göra ett litet jobb med fönsterdekor. Då tog man även fasta på att man ville ha en skylt; en skylt som skulle sitta invändigt, men synas utvändigt.

– De fick nämligen inte sätta skylten utvändigt. Men inne i lokalen fanns en stor vit vägg, det var där man ville slänga upp en jättestor skylt.
– Men vi kunde däremot konstatera att om man skulle sätta upp en stor skylt där, som skulle synas bra från vägen utanför, så skulle det se bedrövligt ut.

En skylt ser ju jättebra ut på avstånd, exempelvis om den sitter på ett tak. Så om man ville ha den här skylten fin, skulle man behöva vara tvungen att göra den väldigt liten och den skulle således inte synas. Då kom man på nästa koncept;

– Loggan var nämligen så att det var en vit text på en röd botten. Lite som IKEAs logotyp; text på en stor platta.
– Det funkar ju jättebra som ett litet emblem på en väska, men på en tre meter bred skylt, på ett IT-kontor som är vitt och ska vara superminimalistiskt, då passar det inte alls, fortsätter Robert.

– Då kom vår idé; vi gör det här till en tavla istället. VDn nappade på idén direkt.

Skylten förblev den skylt man hade tänkt, men bakgrunden blev en tavla, som gick enligt färgschemat; i rött.

– VDn tände ju till på konceptet och fick i uppdrag att titta efter konst som gick i linje med företaget och dess värderingar.
– Han hittade lite abstrakt konst och det var ju jättehäftigt. Men eftersom att vi inte kunde ta någon annans verk, så fick vi ta fram det själva och lägga ner den tiden som krävdes.

Clarex sålde med andra ord denna förstudie med tre olika förslag på hur tavlan skulle se ut, med olika former i olika strukturer. Det kom även på tal om hur skylten skulle belysas, vilket fick bli med spotlights för att verkligen ta fram strukturerna.
Till andra kunder man har tagit fram skyltar, eller ja, rättare sagt förstudier till skyltar, i exempelvis läder.

– Den här kunden, som finns på Norrmalmstorg, ville ha något annorlunda. Först var det snack om en skylt i endast läder, men resultatet blev en skylt i läder, ljust trä, rostfritt stål och en glasskiva.

Man kan fråga sig hur många skyltföretag som har sålt en skylt i läder, hur många som har sålt en tavla istället för en skylt och hur många som har sålt en skulptur istället för… Ja, det är säkert inte många och det är än färre som har gjort alla tre.

Produktionen
Som tidigare skrivet så är Clarex skyltföretaget som inte tillverkar skyltar. Det finns således ingen egenproduktion på denna firma. Förutom den egenproduktion i form av kreativitet och hjärnverksamhet vill säga…

– Vi tar ju fram så många olika skyltar, vi skulle inte få plats med så många olika maskiner och lager. Det är bättre att andra aktörer, som kan sitt hantverk i just det materialet som krävs, anlitas.
– Om vi däremot endast tillverkade mässingsskyltar så skulle det räcka med att vi införskaffade en gravyrmaskin. Men våra lösningar är så anpassade, efter vad som är teoretiskt möjligt, att det inte skulle funka.

– Vårt jobb är att förverkliga kundens vision och ta fram något bättre.

Clarex grundades som handelsbolag år 1990 av Robert Renz och Patrik Fagerström, men vid grundandet var det faktiskt ett företag som producerade egna skyltar. År 2008 ändrade man däremot om hela konceptet och la ner produktionen, för att inrikta sig på att bli en av Sveriges ledande konceptleverantörer av skyltar.

Det är ett företag som präglas av en grupp kreativa medarbetare, med tre heltidsanställda och en rad konsulter, med erfarenheter från många olika områden. Både Roberts syster och bror har varit anställda, där den förstnämnda fortfarande är kvar som konsult. Brodern valde däremot att lämna bolaget i samband med omstruktureringen av bolaget.

– Men brorsan var lättad av att gå vidare. Han köpte alla maskiner i produktionen och tillsammans med systern startade han ett eget skyltföretag, som har många av de tidigare kunderna.
– Syrran jobbar drygt halvtid här på Clarex och halvtid med brorsan, det passar henne perfekt eftersom hon målar också, berättar Robert.

Neon snart tillbaka
Under sommaren 2018 anställdes Oskar Karlsson som ansvarig, på det nyupprättade systerbolaget AdFactory; ett serviceföretag. AdFactory sköter monteringen av skyltarna som Clarex tar fram. Tanken är att det ska bli mer egentillverkning i framtiden, men än så länge är det mest fokus på montering och bisysslor till Clarex. Oskar arbetar tillsammans med Alejandro, som är anställd för att sköta montering samt foto och hemsidorna till de båda bolagen.
Under september skrev även Miguel Benavidez på ett avtal om att börja på AdFactory. Miguel har 18 års erfarenhet från skyltbranschen och det kanske mest intressanta är att han är glasblåsare, som blåser neonskyltar.

– Miguel har varit anställd hos ett neonföretag förut, men de gick i konkurs för 5-6 år sedan, när trenden för neonskyltar föll, berättar Robert Renz.
– Men vi har anställt honom för att vi tror och ser att neon är på väg tillbaka.

Därför har man nu skickat ut förfrågningar om att starta upp egen neontillverkning, något som ska processeras hos kommunen och Kemikalieinspektionen, i och med att neonskyltar innehåller kvicksilver.

– Vi vill göra något unikt och skyltar i neon är ju verkligen unikt. Men vi vill mer se det som konstverk i neon.

Kul att veta är att Clarex är medlemmar i Bildleverantörernas Förening och är ensamma, om att vara det enda skyltföretag som är anslutet som fotografisk medlem.

Det är verkligen många ben som Clarex står på och visserligen kan det kännas som en igelkott, med taggarna ut åt alla håll. Men det är väl det som gör det så intressant, att det självklara inte är självklart och det blir något som man inte visste att man ville ha.

https://www.folier.se/?utm_source=screenmarknaden&utm_medium=webannons&utm_campaign=allman