Valrörelsen som inte kom igång …
De senaste valåren har jag och författaren, debattören och skådespelaren Per Ragnar publicerat en debattartikel om den svenska visionen av ett statsskick baserat på representativ demokrati. Artikeln har funnits med i Dagens Industri och Svenska Dagbladet, för att bara nämna några tidningar som uppmärksammat den.
I korthet har det gemensamma temat varit det sviktande partipolitiska engagemanget och den politiska maktkoncentrationen, som följer i dess spår. Enligt aktuella siffror för 2017 har samtliga politiska partier i landet färre än 260 000 medlemmar av de dryga 10 miljoner invånare, som finns i vårt avlånga land. Erfarenhetsmässigt vet vi, att drygt hälften av dessa är passiva medlemmar. De betalar sin medlemsavgift, men går inte på möten och aktiviteter och ställer heller inte upp på något förtroendeuppdrag varken i partiet eller inom politiken. För dessa uppdrag, som det finns ca 90 000 av inom kommun, landsting och riksdag, återstår med andra ord bara ca 130 000 möjliga kandidater.
Vi har 290 kommuner med i genomsnitt 8 partier, som väljer lokala/regionala valberedningar med ca 3-5 personer. Det betyder att vi har omkring 10 000 personer, som väljer och vrakar bland 130 000 medlemmar för att besätta de 90 000 olika politiska posterna.
Plötsligt får begreppet ”representativ demokrati” något av löjets skimmer över sig. Samtidigt som vi inser att det här kan komma att skada landet genom att urvalet till de viktigaste maktposterna blir så skevt och snävt. Den fråga man ställer sig är givetvis; hur påverkar det här vårt samhälle och vår vardag? Hur påverkar det individens trygghet och välfärd? Hur påverkar det näringslivets möjlighet att vara den ekonomiska motor, som ska skapa en god framtid för kommande generationer?
Personligen tror jag, att ett sätt att åstadkomma ett ökat politiskt engagemang och ett minskat politikerförakt är att byta valsystem till majoritetsval i enmansvalkretsar. Det synliggör den enskilda politikern på ett tydligt sätt och underlättar förutsättningarna för ett ökat politiskt intresse och engagemang.
Idag ser vi raka motsatsen och aldrig tidigare har väl valrörelsen varit så obefintlig som i år. Uppenbart lurpassar partierna på varandra och avvaktar med utspel som ska vinna opinionspoäng; allt för att inte bli sittande med Svarte Petter. Det bäddar inte för en konstruktiv och ideologiskt baserad valdebatt, snarare tvärtom.
Apropå opinionspoäng och att valrörelsen ska komma igång. Under tiden kan man läsa i Screen&Marknaden om Z-Reklam i Falköping, New Wave Profiles 20 årsjubileum, Agfas nya storformatskrivare eller Profilmässan på Elmia.
Vi har också gjort en liten summering av den enkät, som vi hoppas att allt fler av våra läsare ska besvara. Den som handlar om vad ni tycker om tidningen och vad vi kan göra för att bli bättre.
För flera år sedan var det ett stort branschföretag, som gjorde en enkät-undersökning om vad Print-, Profil- och Promotionbranschen tyckte om sina medier. Man fick en svarsfrekvens på ca 60% och av dessa var det 71% som satte Screen&Marknaden på första plats.
Som sagt … det var några år sedan, men vi hoppas att vi, inte bara behållit den positionen, utan också stärkt våra ställningar. Vi kämpar för att så ska vara fallet och under alla omständigheter går vi, tack och lov, mot ljusare tider. Den försenade valrörelsen till trots …
Lars Knapasjö
chefred/ansvarig utgivare
lars@screen-marknaden.se
