Ett kallare samarbete inom 3D-printing

Med hjälp av en ny samarbetsplattform, som är delvis webbaserad, ska företag i den arktiska regionen bli bättre på att samarbeta inom 3D-printing av metallprodukter. Det är en tillverkningsmetod som minskar miljöpåverkan och tillverkningskostnader för företag. Som koordinator står Luleå tekniska universitet, men även universiteten i Uleåborg och Tromsö deltar.

– 3D-printing för metaller är en spännande teknik som redan funnits i många år, men det är först nu tekniken mognat och därför kan bli lönsam för företagen, säger Jan Frostevarg, projektledare och forskare vid Luleå tekniska universitet.

Med den nya plattformen ska företag kunna skicka ritningar till andra deltagare i nätverket, som sedan tillverkar produkten med 3D-printing. Det kan handla om exempelvis reservdelare eller lågvolymstillverkning av kompletta metallprodukter.

– Det handlar mycket om produktionsvolym, leveranstid och produktionskomplexitet. 3D-printing har en fördel vid små volymer, leveranstiden blir kort och det går att tillverka komplexa strukturer som annars hade varit omöjliga att göra, säger Jan Frostevarg.
– En viktig aspekt är att det går att istället för att tillverka flera delkomponenter som sätts ihop, istället skriva ut en komplett produkt.

Plattformen för 3D-printing i Arktisområdet är ett Interreg Nord projekt, med namnet C3TS som står för; create, 3D-print, test and sell. Budgeten ligger på ca 10 miljoner kronor och förutom att koordinera projektet deltar Luleå tekniska universitet i egenskap av processutvecklare.
Den teknik för 3D-printing som främst kommer appliceras i projektet kallas för SLM; selective laser melting.

– SLM innebär att ett lager med metallpulver läggs längst ned på en platta, sedan används laser för att smälta strukturen. Överflödigt material stryks bort och proceduren upprepas tills komponenten är klar, säger Jan Frostevarg.
– Vi kommer att studera processen djupare för att bättre förstå processmekaniken och därigenom möjliggöra förbättring.

En annan viktig aspekt av projektet handlar om att lära sig hur man designar metallprodukterna för att få mest nytta av teknologin. Det är viktigt att känna till designkriterierna för att skapa produkter som håller i mekanisk drift.
Den delen leds av Uleåborg universitet, beläget i norra Finland. Tromsö universitet, i Norge, ansvarar för att utveckla nya affärsmodeller och strategier. Dels kommer de att skräddarsy affärsmodeller till företagen i projektet, dels kommer de ta fram generella riktlinjer för ytterligare företag som vill ansluta sig till samarbetsplattformen. Första versionen av plattformen ska vara klar i februari 2018.

Jan Frostevarg