Kampen om Köpkraften

Publicerad
2014-08-26
Skribent
Redaktionen

Under den senaste tioårsperioden har detaljhandeln vuxit med 43%. Under samma period har e-handeln vuxit med 655%, om än från låga nivåer. HUI Researchs prognos är att e-handeln under 2014 kommer att omsätta drygt 42 miljarder, vilket skulle innebära en ökning med ca 15% från året innan.

Idag betraktas och mäts e-handeln som en separat företeelse inom detaljhandeln.
Gränserna suddas dock ut allt mer och man kan påstå att det i framtiden kommer att vara mer eller mindre ointressant att tala om e-handeln som något specifikt. E-handel är handel, punkt slut. Det handlar trots allt om samma produkter och samma kunder.

Framgångsrika handelsplatser måste i framtiden bli cross-channel-centres, som effektivt erbjuder konsumenter alla tillgängliga sälj- och distributionssätt, inklusive e-handel.

Mobil revolution
Handeln är inte längre begränsad till det faktiska mötet och köpet i butik. Numera kan handlare och konsumenter mötas varsomhelst, närsomhelst. Med mobilen på fickan är människor ständigt potentiella konsumenter och ett köp kan initieras eller avslutas såväl på bussen som på tunnelbanan. Och än mer betydelsefull kommer mobilen att bli i takt med att fler och bättre betalningslösningar skapas.

Idag sker köpprocessen både på nätet och i butik, men vanligast är trots allt att vi förbereder ett köp på nätet. Vi läser på, frågar vänner, jämför priser osv. När vi väl går till butiken vet vi lika mycket, eller mer, om varan vi är intresserad av, som säljaren vet.

Social valuta – ett nytt betalningsmedel
Sociala medier har blivit en viktig del av sök- och köpprocessen. Även om sociala medier kanske inte är direkt säljdrivande innebär det en möjlighet att fördjupa relation med kunderna.
Idag talar man om social valuta som betalningsmedel. Marc Jacobs har som exempel en pop up-butik på Manhattan, där man inte kan betala med vanliga pengar. Däremot kan man genom delningar i sociala medier ta del av varuprover och delta i utlottningar.

Nordic Light Hotel är ett annat exempel, som använder sociala nätverk som valuta. De erbjuder människor med minst 2 000 Facebookvänner eller 100 000 följare på Instagram att bo gratis mot att man gör tre delningar; en när man bokar, en när man checkar in och en när man checkar ut.

Båda dessa är exempel på hur man kan stärka varumärket genom sociala medier. En del företag uppfattar investeringar i en del digitala kanaler, t ex mobilen och sociala medier, som kostsamma utan att de driver försäljning, men det finns en uppenbar fara i att man mäter resultatet för snävt.

Internet of things
Nästa stora våg i Internets utveckling handlar om att inte bara människor, utan också maskiner och prylar blir uppkopplade mot nätet. Det handlar om alltifrån stora byggnader till bilar. Den enorma mängd information som alla dessa prylar kommer att lämna ifrån sig, kommer också att användas i framtiden och förväntas skapa automatiseringsvinster för både handlare och konsumenter.

Sök 2.0
Nästa steg i utvecklingen blir troligen att människor själva inte kommer att behöva söka så aktivt efter information och erbjudanden. Den relevanta informationen kommer att komma till dem. Personliga digitala shoppingassistenter kommer att hjälpa konsumenter att sålla bland all tillgänglig information och ge förslag på köp av produkter baserat på individens behov, personliga preferenser och prisnivå.

Alltså …
Kunskap om kunden har alltid varit den aspekt, som har skiljt vinnare från förlorare i de flesta branscher. I framtiden ställs detta på sin spets. Det gäller inte enbart att ha kunskap om kunden, det gäller att ha förståelse för kundens underliggande behov. För att få denna förståelse krävs rätt verktyg och inställning.

Den tekniska utvecklingen kommer bara att gå snabbare och snabbare och ju tidigare man anammar den och antar utmaningen, istället för att vara rädd för hotet, desto bättre. Kampen om köpkraften fortsätter.

SM514 Martin Karlsson HUI

Martin Karlsson
HUI Research