Brodyr på hårda villkor

Publicerad
2014-01-28
Skribent
Eric Windahl

Anders Stenberg har figurerat i Screen&Marknaden tidigare. Nämligen i nr 4/2010 då vi skrev om HA Brodyr AB i Borlänge; ett företag som bildades av kompisarna Anders Stenberg och Håkan Lenner år 1994 och som idag är landets kanske största brodyrföretag. Drygt sex år senare sålde Anders sin del och startade med det som var hans stora passion i brodyrsammanhang; brodyrkort.

Vi lämnar Mora bakom oss och efter någon mil passerar vi infartsvägen till Utanmyra. Det var den legendariske jazzmusikerna Jan Johansson som gjorde Visa från Utanmyra till en klassiker i modern folkmusik.
Målet för vår resa är Företagshuset på Sollerön, som ägs av Anders Stenberg och där hans företag; InterQuality AB, håller till. Sollerön är för övrigt Siljans största ö med en bredd på 4 km och längd på 7,7 km och här har allmogebygden djupa rötter i Dalarnas historia. Idag uppgår befolkningen på ön till ca 800 personer och dialekten heter sold.

Datatidens hålkort
I Företagshuset, som ligger mittemot Solleröns gamla kyrka från 1785, finns en rad olika verksamheter. Hembygdsföreningen har en dräkt- och textilutställning i källaren och här finns också Soldbrodyr, som drivs av Anders bror; Jan-Erik Häll, och Bibbi Skon, som drivs av Anders syster; Maria Stenis. Dessutom finns det en butik och under turistsäsongen ett café. Hälls Gym och Hälsa står för friskvårdsutbudet och här håller också Föreningen Moldaviens Vänner till. Och så InterQuality AB.
Tilläggas ska att det är Birgit Stenberg, Anders mor, som är spindeln i Företagshusets nätverk och samordnar de olika aktiviteterna.

I industrialismens begynnelse var hålkortet en modern uppfinning med vilket man kunde styra exempelvis vävstolarnas arbete med olika mönster som resultat. Idag finns det fortfarande hålkort för vissa stickningsmaskiner. Brodyrkort är en digitaliserad form av hålkort, som styr hur brodyrsymaskinerna med stygn efter stygn ska bygga upp och skapa en brodyr.

– Som oftast får jag en bild i t ex jpg-format som jag sedan programmerar till ett brodyrkort genom att jag i detalj markerar hur brodyrmaskinen ska anpassa sina stygn, berättar Anders Stenberg.
– En enkel brodyr som Volvos företagslogotype går ganska lätt att programmera, kanske en halvtimme eller så. Medan en mer komplicerad bild eller logotype som det här polisemblemet kan ta 5-6 timmar. Allt beror på hur pass tydlig den ska vara och vad den ska användas till.

Brodyrkort handlar om kvalitet
Anders Stenberg är genuin dalmas och har under många år haft anknytning till Sollerön. Sedan millenniumskiftet 2000 är han bofast på ön. När han startade HA Brodyr AB tillsammans med Håkan Lenner, blev han ganska snart väldigt förtjust i att tillverka brodyrkort och han såg en klar koppling mellan brodyrkortet och den slutliga brodyren. Denna fascination gjorde att han sålde sin andel av bolaget och skapade InterQuality AB, för att fullt ut kunna fokusera på brodyrkortstillverkning.

– Jag har mer än 20 års erfarenhet av att tillverka brodyrkort, så jag kan idag påstå att jag är väldigt kostnadseffektiv och att jag kan ta fram brodyrkorten både snabbare och bättre, mer exakt än många andra i den här branschen, säger Anders Stenberg.
– Det handlar om kvalitet och om att det ska bli perfekt från allra första början och att brodyren ska kunna vara stryktålig och kunna användas för olika typer av material.

InterQualitys kunder är brodyrföretag i hela norden, men också i bl a Baltikum, Belgien, England och till och med Ryssland. Anders Stenberg är ensamägare till företaget, som idag har fyra anställda; bl a Anders syster Maria Stenis och två ryska brodyrkortsspecialister Asya …….. och Masha ……….

Variationer förnyar
Omsättningen har gått stadigt uppåt under alla de 13 år, som verksamheten varit igång. Den mesta marknadsföringen sker genom personliga besök, lite mässor, några utskick och enstaka annonser.

– Branschen är inte så stor, kanske omkring 1 000 brodyrföretag i hela Norden, menar Anders Stenberg. Hälften gör också egna brodyrkort.
– Jag har lärt känna de flesta, så jag behöver inte jaga så mycket nya kunder; de vet var de ska finna oss när det behövs.

Nu är brodyr inte bara brodyr, utan brodyr idag kombineras ofta med tyger och andra applikationer för att skapa olika typer av effekter och/eller rationalisera arbetet. Om bakgrunden i ett märke inte broderas utan kan ersättas med en laserutskuren bit tyg, så kan också antalet stygn för att åstadkomma brodyren minska från exempelvis omkring 75 000 stygn till bara ca 25 000 stygn och det gör en hel del på slutpriset. Samtidigt ska man ha klart för sig att ca 75 000 stygn tar det närmare 1,5 timme för en brodyrmaskin att åstadkomma. Alltså kan man på det här sättet minska produktionstiden med 60-70%.

InterQuality lagerför också en mängd olika applikationstyger, även för exempelvis sublimering.

– Det här med olika applikationer och effekter kräver att man kan brodyr och kan förutse vad som krävs för att slutresultatet ska bli bra, påpekar Anders Stenberg.
– Det är här vi och våra brodyrkort kommer in i bilden och det är här vi kan föreslå nya kreativa idéer. Idag har vi fem kunder som mer eller mindre nischar sig på just det här området och vänder sig både till promotion- och profilföretag och till den mer modeinriktade handeln.

Tuff konkurrens
Anders Stenberg sticker inte under stolen med att brodyr är en svår bransch med tuff konkurrens och hårda villkor. Inte minst beror det på lågpriskonkurrenter från både Baltikum och Sydostasien.

– Brodyren som sådan har ingen stor lönsamhet, menar Anders Stenberg.
– Det vi tjänar pengar på är snabba leveranstider, ständig tillgänglighet och kvalitet.
– Det i kombinationer med att vi breddar marknaden till kläder, läderstövlar, golfbagar, båt-, hund- och hästtillbehör; ju mer nischade man kan vara desto bättre marginaler kan man åstadkomma.

Samtidigt är det kanske bara drygt 10-talet brodyrföretag av landets ca 400, som arbetar mer professionellt med applikationstekniker och mer avancerade motiv.

Julaftonen 1904-1905
Vi ler igenkännande när vi får se den; en broderad reproduktion av dalakonstnären Carl Larsson, som föddes och växte upp i Stockholm och var verksam i både Paris och Göteborg, innan han vid 48 års ålder flyttade till släktgården Lilla Hyttnäs i Sundborns socken. Året var 1901 och under åren 1904-1905 arbetade han på en tavla som också rymmer släktens alla medlemmar utom honom själv. Den heter helt enkelt Julaftonen efter det klassiska julmotivet.

– Det är Asya ……….. som skapade det här brodyrkortet och själv tavlan innehåller mer än två miljoner stygn, förklarar Anders Stenberg.
– En bra brodyrmaskin kan klara ca 1 000 stygn per minut, vilket betyder att det i fullfart tagit ca 35 timmar att brodera motivet. Arbetet med brodyrkortet har säkert tagit mer än två veckor i effektiv tid, men så är också slutresultatet alldeles enastående.

1

Skillnaden gör skillnad
Framför oss på väggen har vi en fullständig kavalkad av broderade objekt, somliga som man inte ens kunde ana att det gick att brodera på.

– Vi har genom lång erfarenhet utarbetat en teknik som minimerar antalet brodyrkort, som behöver omarbetas, när brodyrförutsättningarna ändrats, berättar Anders Stenberg.
– För det är skillnad på brodyrkort och brodyrkort.

– Vi kan genom vår metod bygga brodyrkort, som passar till de flesta material redan från början med bibehållen skärpa och kvalité. Det sparar tid och pengar för våra kunder.

När Anders Stenberg inte talar väl om brodyr, så talar han väl om Sollerön och hembygden, om familjen och barnen Marcus (5 år) och Alexandra (6 år) och så om golfen. Fast det är ju det här med skomakaren och skomakarens barn … jo, Anders Stenberg har en broderad golfbag, fast det är inte hans brodyr.

reportage resa 20131002 369
Anders Stenberg