Miljövänligt papper 2.0

Publicerad
2011-10-01
Skribent
Redaktionen
Ämnen
Miljö

Papper – alla använder vi det och på något sätt tar vi det för givet. Papper kan tyckas vara en ganska innehållslös och simpel produkt, men i själva verket rymmer den ett helt universum inom sig själv. Det är trots allt mindre än 200 år sedan man började tillverka papper av trä, mindre än 70 år sedan det blev möjligt att göra helvitt papper och mindre än 20 år sedan de sista klorgaskranarna stängdes av för gott på de svenska massabruken.Apropå massabruk – visste du att den obehagliga lukten som förknippas med en massaindustri i själva verket är snarlik den mycket exklusiva doften från en tryffelsvamp? Att skogsindustrin förr hävdade att det luktade pengar är alltså mer korrekt än man skulle kunnat ana. Men det var just det.

För inte så länge sedan skar svensk skogsindustri guld med täljkniv. Alla kurvor pekade uppåt och utvecklingsoptimismen var total. Men så kom miljörörelsen och konsumenterna började ställa krav inte bara på papprenas prestanda, utan också på deras miljöpåverkan. Att fasa ut klorgasblekning gick ganska fort. Och mer än så har också hänt – t.ex. har man börjat certifiera skogsbruk och en skog av miljömärkningar har också introducerats.

Och kanske är det just detta som är problemet. Med alla märkningar bibringas papperskonsumenten den falska föreställningen att nu är alla miljöfrågor förknippade med pappersframställning en gång för alla lösta. I själva verket finns massor kvar att göra. Intressant nog skulle mycket av det som borde göras också gagna konkurrenskraften hos den svenska skogsindustrin. Att tänka miljövänligt kring papperskonsumtion år 2011 kan alltså tjäna tre goda syften samtidigt; miljön, din egen ekonomi och svensk skogsindustris konkurrenskraft!

I boken Miljövänligt papper 2.0 diskuterar jag på ett lättfattligt sätt mig igenom tio teman kring pappersframställning och ger exempel på vad skogsindustrin redan löst och vad som nu finns anledning att gripa sig an. Varje kapitel avslutas med handfasta råd till dig som papperskonsument om vad du kan och bör göra.

I ett avslutande kapitel ger jag förslag på vilka kvalitetsparametrar som är viktiga respektive oviktiga för några olika vanliga papperskvaliteter. Som grafiker kanske det kan vara särskilt intressant att fundera över varför så många papper är så extremt vita. Faktum är nämligen att den i många grafiska sammanhang intressanta parametern läsbarhet inte ökar med ökande vithet hos pappret, utan tvärtom uppvisar ett maximum vid en något gulaktig ton.

Har du förresten funderat över vad ett pappers CIE-vithet verkligen betyder? Du är inte ensam om att svara nej på frågan. CIE 150 betyder att av allt ljus som når papprets yta så reflekteras 150 % tillbaka till dig. Det är egentligen en orimlighet, som bara möjliggörs av att tillsatser i pappret förmår att omvandla ljus i UV-området till synligt ljus och skicka detta tillbaka till dig som betraktare. Enklare uttryckt är ett papper med CIE 150 vitare än absolut vitt. Att åstadkomma ett sådant papper kräver extrema kemikaliesatser och tillsatser av petroleumbaserade optiska vitmedel. Detta är dyrt, kontraproduktivt med hänsyn till läsbarhet och miljöförstörande.

Vill du lära dig mer om papper – läs Miljövänligt papper 2.0.

Martin Ragnar,
docent, författare och debattör

https://www.folier.se/?utm_source=screenmarknaden&utm_medium=webannons&utm_campaign=allman